– Att jobba med fjärrvärme är att bidra till samhällsnytta varje dag. Vi har redan ett av de allra smartaste uppvärmningssystem som finns. Nu bygger vi en stor anläggning till, och det känns verkligen häftigt, säger Staffan, där han står mitt emellan det befintliga kraftvärmeverket och det som håller på att byggas.
Alla hjälps åt
Han är inte ensam om att vara stolt över verksamheten och det nya kraftvärmeverket, som är en stor investering och ett omfattande projekt. När det första byggdes för 20 år sedan var det så unikt att en särskild redaktör följde arbetet och skrev en bok om processen. Det sker inte nu, men engagemanget är lika stort. Alla medarbetarna på Jämtkrafts avdelning Värme är hängivna uppdraget, de ställer upp och hjälps åt så att det kan byggas till största del inom ramen för befintlig organisation. En ovanlig och kostnadseffektiv lösning där de som sedan ska ta över driften och underhållet av nya pannan också är med och utformar den. Några medarbetare som var med och byggde det förra kraftvärmeverket för över 20 år sedan är fortfarande kvar inom Jämtkraft och får nu vara med och bygga ett kraftvärmeverk till, där deras erfarenheter från förra gången är mycket värdefulla för att fatta kloka beslut.
– Våra medarbetare upphör aldrig att förvåna. De är otroligt uppfinningsrika och gillar att lösa utmaningar tillsammans. Det är ett härligt gäng! säger Staffan.
Lika måna som medarbetarna är om varandra, är de också om sina anläggningar. De sköter om alla fjärrvärmeanläggningar med största omsorg för att de alltid ska fungera och kontrollrummet är bemannat dygnet runt. Ännu mer att hålla koll på blir det med nya kraftvärmeverket, KVV2. Byggnationerna är i full gång och enligt plan blir det drifttagning under hösten 2024 och övertagande i februari 2025.
Staffan Swedin, driftchef fjärrvärme, framför bygget av KVV2.
Mer flexibelt
Till utseende och funktion kommer de två verken att vara ganska lika, men KVV2 är byggd för att klara av och har förmågan att effektivare kunna rena rökgaserna från eldning av mer returträ och rivningsvirke. Tillsammans kommer verken att kunna stå för all värme som behövs i Östersund, även när stan växer och blir större. Det minskar beroendet av de äldre biobränsleanläggningarna som hållit igång sedan 80-talet som istället får vara kvar som reservanläggningar. Dessutom kommer de två verken båda att producera förnybar och planerbar el, vilket stöttar elnätet som får in allt större andel variabel elproduktion från vind och sol. När det är som kallast och behovet av el är som störst, då kan de två kraftvärmeverken hjälpas åt att producera som mest el tillsammans.
– Det nya kraftvärmeverket kommer att producera som baslast och avlastar då också det gamla, så att det kan hålla längre. Man kan säga att KVV1 får en lugnare framtid och kan därmed hålla igång längre, säger Staffan.