Dansglädje från Östersund och vidare ut i världen

Foto: Emil Hagström

Det hörs musik från alla rum. Basen byggs upp och blir till pumpiga beats och runt klockan 16 på eftermiddagen dyker de första dansintresserade knattarna upp. Människor i olika åldrar kommer och går. Dansen för dem samman och schemat rullar på med olika dansklasser fram till klockan 21, varje vardag. På Danskompaniet finns det tre studios och Josefine Olsson, verksamhetsansvarig på Danskompaniet, berättar att det är som allra mest trivsamt på eftermiddagarna och kvällarna. Då är det fart och fläkt och en känsla av liv. Men när vi träffar henne är det tidig eftermiddag. Solen sipprar in i lokalen och det är lugnt och stilla.

Början på allt

År 2019 tog Josefine över den tidigare dansskolan och gjorde både en omorganisation och ett namnbyte. Idag består Danskompaniet av två grundpelare. En dansskola och en ideell förening, vilka har olika fokus. Dansskolan står för kursutbudet medan föreningen står för olika dansprojekt, som har syftet att stärka medlemmar, elever och danslärare genom att skapa sociala sammanhang. Föreningen ordnar exempelvis dansavslutningar, Jam/Battle som är ett öppet dansgolv med tävlingsmoment och sommarprojekt i form av vandrande dansföreställningar.

Dans har ingen åldersgräns

Namnet, Danskompaniet, är noga utvalt och speglar väl deras vision att vara en plats där alla dansintresserade samlas och sprider dans i olika former. Under taket ryms allt vad dans heter och här är alla välkomna.

– Vi vill sudda ut åldersgränserna och i våra kursprogram brukar vi skriva upp till 99 år. Nybörjarkursen riktar sig exempelvis till ungdomar och vuxna utan att vi specificerar ålder. Du får själv avgöra om du känner dig som ungdom eller vuxen, säger Josefine.

Kreativitet och känslor

Kreativitet är kärnan i mycket av det Danskompaniet står för och gör. Ofta utgår de från kreativiteten och ser dansen som en metod för att förmedla känslor. En slutproduktion äger rum varje terminsavslut och är ett fint exempel på hur de arbetar med kreativitet. Varje slutproduktion har ett tema och i år var temat rädslor.

­– Tillsammans sätter danslärarna temat och skapar en grundkoreografi, berättar Josefine och försätter förklara arbetssättet, det finns alltid utrymme för improvisationsdelar eller att eleverna är med och skapar steg själva. I dansgrupperna diskuterar vi vad temat betyder för eleverna, vad de vill berätta och hur de vill förmedla vad koreografin handlar om, säger hon.