Lösningen för att fasa ut fossila bränslen handlar om en omfattande elektrifiering av samhället med bland annat stora, energikrävande industriprojekt i norra Sverige. Som vanlig elkonsument kan utmaningarna kännas hisnande – kan det ens fungera, det pratas ju om elbrist och prisrekord redan idag? Men faktum är att branschen redan är mitt i omställningen.
– Elen räcker till nu. Men vi behöver bli smartare med hur den används, och det sker en massa utveckling på det området. Och vi behöver mer elproduktion, framför allt i södra Sverige, för att möta det framtida elbehovet, säger Anki Gustafsson som är affärsutvecklare på Dalakraft.
Energi vs. effekt
För att förstå utmaningarna behöver man skilja på energibrist och effektbrist, säger hon.
– Enkelt uttryckt: effekt är den el som efterfrågas vid ett givet tillfälle. Det kan jämföras med antalet kaffekoppar som du kan brygga i din kaffebryggare när du slår på en kanna. Energi däremot är den el som produceras över tid: i liknelsen blir det alla kaffekoppar du kokar under ett helt år.
På motsvarande sätt är effekt den el som krävs till exempel en vardag klockan 08:00, när många lagar mat, värmer huset, laddar telefoner, bilar och allt annat som händer i elnätet just då. Medan energi är all el som används sammanlagt under ett år och som produceras med vattenkraft, vindkraft, solpaneler, kärnkraft och andra typer av kraftverk.
Anki Gustafsson
Om alla bilar går på el
En återkommande farhåga bland konsumenter är om elen räcker till om alla svenskar köper elbil. Här hör man ibland argumentet att ”det kommer aldrig att gå”.
– Om alla bilar som körs på svenska vägar idag skulle gå på el, så skulle det krävas i runda tal 10 TWh på ett år. År 2020 producerade Sverige 159 TWh el och använde 134 TWh så det finns tillräckligt med energi, säger Anki.
Däremot, förklarar hon, kan det bli effektbrist. Det vill säga: om alla laddar sin elbil samtidigt, kanske inte effekten räcker till vid just den tidpunkten. Det är en av flera frågor energibranschen arbetar med idag: att hantera så kallade effekttoppar. Det uppstår till exempel under riktigt kalla dagar på vintern, när industrier producerar för fullt samtidigt som vi värmer upp hus med mera.
– Här i Malung-Sälens kommun, där jag bor, är det all-time-high under några tillfällen på vintern när Sälen har många besökare. Då är det många som vill laga mat, bada bastu, köra torkskåp och ladda elbil under samma tidpunkt som snötillverkning och annan industri går för fullt.
Prisstyrning, batterilager och intelligenta system
Situationen är förenklad så klart. Men poängen, förklarar Anki Gustafsson, är att det finns olika sätt att lösa problematiken:
– Flera nätbolag har infört effekttaxa där priset varierar beroendet på effektuttag i systemet. Det ger en sporre till konsumenten att påverka sin energianvändning och därmed också sin elkostnad. Genom att sprida ut min användning och köra till exempel tvättmaskin och diskmaskin vid olika tillfällen kan jag hålla ner min totala effekt, och därmed påverka min elnota.
Andra exempel på lösningar är åtgärder för energieffektivisering, eller att installera batterilager och till och med att använda elbilen som externt batteri för att tillfälligt stärka upp effekten när behovet är som störst. Så kallade vehicle-to-home-lösningar kommer att vara verklighet inom en mycket nära framtid.