– Just Jämtland är en hotspot för Violett guldvinge, framförallt kring Storsjöbygden för att det är kalkrik mark och mycket förekomst av de biotoper som fjärilen behöver, säger Frida Edh, Jägmästare vid Ansjö Skog och Markkonsult som utför kraftledningsröjning på uppdrag av Jämtkraft.
Just i Östersund, och speciellt i de kalkrika markerna vid Lillsjön, trivs Violett guldvinge extra bra.
– Generellt sett i andra delar av Sverige finns det inte så många av den här fjärilen, då har man ett ansvar för att försöka gynna den på ett bättre sätt och det finns det väldigt bra förutsättningar att göra när man till exempel röjer en kraftledningsgata, Frida Edh.
Nytt hem för ängsarter
Allt färre marker hålls öppna genom bete och slåtter, vilket gör att många ängsarter förlorar sina naturliga hem. Med anpassad och tätare röjning i kraftledningsgatorna har Violett guldvinge hittat ett nytt hem i Odensalaområdet. Fjärilen behöver både öppna ytor med gräs och viloplatser, något som Jämtkraft har tagit hänsyn till under röjningen.
– Den är tydligen dålig på att flyga och vill ha viloplatser så vi lämnar vi lite högröjt sly så att den kan stanna, få lite lä och vila upp sig till nästa flygtur, förklarar Jens Halvarsson, sektionschef Jämtkraft Elnät AB.
En annan viktig del av fjärilens miljö är växten ormrot, som är nödvändig för Violett guldvinges överlevnad.
– Honan lägger sina ägg på undersidan av ormrotens blad, och här i kraftledningsgatan finns gott om denna värdväxt, säger Frida Edh.
Ormrot trivs mycket bra i art- och blomrika områden som inte gödslas, exempelvis i en kraftledningsgata som röjts för att gynna ängsmarksväxter.
Violett guldvinge som indikator på mångfald
När Violett guldvinge trivs, trivs även många andra arter, vilket är ett tecken på ett välfungerande ekosystem. Kring kraftledningsgatan vid Lillsjön har Jämtkraft också byggt boplatser för salamander och en bro över skyddsvärt vatten för att undvika grumling, vilket även möjliggör friluftsliv i området.
Tätare röjning för bättre mångfald
Kraftledningsgator röjs regelbundet för att träd inte ska falla på ledningarna och orsaka elavbrott och för att det ska vara en säker arbetsplats. Vanligtvis sker röjningen vart åttonde år, men det tillåter mycket sly att växa upp. För att gynna ängsmarksväxter röjs sträckan mellan Lugnvik och Odenskog nu vartannat år.
– Med tätare röjning ökar vi chanserna för växter och djur att leva och frodas. På sikt tror vi att kortare röjningsintervall också blir billigare eftersom det är enklare och går fortare att röja låg och lätt växtlighet än storvuxen sly, säger Jens Halvarsson.
Anpassad röjning – brynmiljöer och hamling
Förutom tätare intervaller skapar Jämtkraft övergångar mellan skog och öppen mark, så kallade brynmiljöer, och använder sig av hamling, en gammal teknik där lövträd beskärs kraftigt. En del av lövverket, toppen på trädet, lämnas kvar och det som sågats av lämnas kvar på marken.
– Vi försöker skapa en miljö som både fåglar och pollinerare gillar. I och med att det som beskurits lämnas kvar på marken blir det också både billigare för oss och bättre för pollinerarna, säger Jens Halvarsson.
Förr användes hamling för att skaffa foder till djuren, idag är det en huggteknik med andra fördelar. I och med att träden blir kortare blir de också mer tåliga mot vindar och stormar dessutom trivs, fåglar, insekter, svampar och lavar extra bra i hamlade träd.
Främjande av biologisk mångfald i ledningsgator
Att Violett guldvinge har hittat ett nytt hem i kraftledningsgatorna är resultatet av ett långsiktigt arbete för att skapa mer ängslika miljöer och främja biologisk mångfald. Jämtkraft har, sedan 2019, arbetat med detta projekt i området mellan Lugnvik och Odenskog förbi Lillsjön, i samarbete med olika aktörer inklusive Länsstyrelsen.