Under en presskonferens på gamla kraftvärmeverkets tak var budskapet från tyska energijätten Uniper glasklart. Satsningen på elektrobränslen genom NorthStarH2 i Östersund är prioriterad, därför förbinder sig Uniper att betala för sin del av stadens nya elnät - cirka 500 miljoner kronor.
Byggavtalet för nätanslutningen innebär att Uniper kommer att stå för sina konstnader även om projektet i ett senare skede skulle läggas ned. Det är första bränsleprojektet där ett nätanslutningsavtal är påskrivet. Enligt Unipers globala chef för förnybar energi och gas, Jan Taschenberger, visar det på bolagets övertygelse om att projektet är möjligt att realisera.
Bästa platsen
- Vi skulle aldrig ha skrivit på ett avtal om en halv miljard om vi inte trodde att projektet är möjligt. Den bästa platsen för gröna bränslen från grön vätgas är Skandinavien, där Sverige är vår hemmamarknad. I Östersund har vi den perfekta kombinationen av tillgång till biogen koldioxid, förnyelsebar el, hög kapacitet i elnätet och en mycket god relation med kommunen.
Alla parter, Jämtkraft, Östersunds kommun, Uniper och Liquid Wind, är helt eniga om att det finns fortsatt stora osäkerheter innan Uniper kan ta ett investeringsbeslut om ett par år. Det handlar dels om att veta vad ett ton biogen koldioxid ska vara värt för Uniper, och hur mycket en viss mängd spillvärme från vätgasproduktionen ska vara värt för Jämtkrafts fjärrvärmeverksamhet.
Lagstiftningen släpar
Även om det är en fråga som Uniper och Jämtkraft tillsammans råder över, saknas lagstiftning och regler kring olika former av stöd för omställningen.
- Idag finns exempelvis omställningsstöd att söka för att investera i teknik för koldioxidinfångning för lagring (CCS). Det finns däremot inga stöd för att fånga in koldioxid och för att använda den (CCU). Där behöver politiken på både nationell och EU-nivå öka takten för att ligga i takt med teknikutvecklingen, säger Ylva Andersson, vd på Jämtkraft.
Osäkert marknadsläge
Överhuvudtaget saknas stöd för investeringar som innebär att olika industriaktörer kan byta restströmmar med varandra. Samtidigt är det ett ständigt ekonomiskt osäkert läge med stigande priser på biobränslen och ett krig i Europa och risk för krig i Mellanöstern.
- Det är bara att titta på utvecklingen på elbilsmarknaden kopplat till europeisk och svensk batteritillverkning. Vem hade kunnat tro att det skulle bli en sådan plötslig inbromsning i försäljningen av elbilar? Jag tror att vi alla går in i detta med öppna ögon, mycket medvetna om att mycket kan hända fram till 2027 då byggstarten av bränslefabriken är planerad, säger Ylva Andersson.
Här kan du se en intervju som Östersunds kommun gjorde med Jan Taschenberger strax efter presskonferensen den 16 oktober 2024: