Ett tiotal fastigheter på Vinbärsvägen i Odensala är utan varmvatten på grund av ett avbrott i fjärrvärmeledningen. Felet beräknas vara åtgärdat omkring klockan 15.00.

Ängsmark i kraftledningsgata

Nya kraftledningsgator gynnar livsviktiga insekter

Den som åkt bil i sommar har nog märkt att mängden döda insekter på bilrutan är väldigt få. Det beror bland annat på att andelen ängs- och betesmark har minskat. Men kraftledningsgator har visat sig kunna ersätta den typen av mark, särskilt om den röjs på rätt sätt. Därför ska det nya elnät som Jämtkraft nu bygger även anpassas för att gynna viktiga insekter som pollinatörer.
Publicerad:

Under de senaste åren har Jämtkraft med hjälp av biologer från konsultbolaget Sweco och röjningsexperter från Ansjö Skog & Markkonsult utvecklat sina röjningsmetoder för att gynna vissa viktiga insektsarter. Arbetet är en del av Jämtkrafts kompensationsarbete för att gynna biologisk mångfald.

- ­Där vi producerar och transporterar vår förnybara energi påverkar vi miljön, det är ofrånkomligt. Där har vi ett ansvar för att göra det här på ett så bra sätt som möjligt för att minimera påverkan. Men vi har också möjlighet att göra saker som är bra och positiva för miljön i de områden där vi är verksamma, säger Jämtkrafts vd Ylva Andersson.

De nya röjningsmetoderna har inte bara ökat mängden viktiga nyckelinsekter. De har även visat sig vara kostnadseffektivare än konventionell röjning.

- Vi blev väldigt nervösa när det började pratas om att jobba med biologisk mångfald eftersom vi trodde att det skulle hindra vårt arbete i elnätet. Men det blev precis tvärtom. Det har gjort det enklare för oss eftersom vi faktiskt gör nytta när vi far dit med våra maskiner och stökar om, säger Jens Halvarsson, ansvarig för röjningen på Jämtkraft Elnät. 

Maskinerna och röjningsarbetarna stökar runt i naturen på ett sätt som påminner om betande boskap. För att växtligheten ska gynnas behöver jorden helt enkelt trampas och störas. Då ökar mångfalden av växter och därmed även mångfalden av viktiga insekter som pollinatörer.

- För 100 år sedan var landskapet i norra Sverige skogbevuxet med ett nätverk av brukade slåttermarker, fäbodar, stigar och vägar som knöt ihop markerna. Men de senaste 70 åren har de växt igen. Naturvårdsfrågan har ibland fastnat i att man ska bevara eller konservera miljöer, fast det har visat sig att vissa miljöer är helt beroende av störning, säger Johan Nyqvist biolog på Sweco.

Det nya elnät som nu byggs mellan Midskog, Östersund och Krokom ska inventeras för att ytterligare bidra till den biologiska mångfalden. Det är 100-tals hektar skogsmark som därmed omvandlas till ett ekosystem som enligt Johan Nyqvist liknar fäbodmarkernas ängsmarker med blommande växter och örter som bin, humlor och fjärilar kan sprida sig i, inte minst den sällsynta fjärilen violett guldvinge.

- Då trivs också alla fåglar som är beroende av en mångfald av insekter. För finns bara en viss typ av insekt som missgynnas ett år, då missgynnas även fåglarna. Med en mångfald kan fåglarna välja mat.

För mer information se Uppladdat av Jämtkraft om biologisk mångfald här (20 min) eller kontakta:
Ylva Andersson, vd Jämtkraft
063-14 93 60
Jens Halvarsson, avdelningschef Jämtkraft elnät

063-14 93 78
Martin Machnow, pressansvarig Jämtkraft
063-57 74 72